Huset där humlorna bor

 

Vår huvudpersoner heter Myra Johanna. Den här vitern fyller hon är elva år. Hon är lite av en ensamvarg och rör sig ofta själv med sin låtsashund över markerna kring där hon bor. Hon är inte övergiven. Hon har en mamma som ser henne och en pappa som hon står nära även om han bara periodvis bor hemma. Det finns en skörhet i Myra Johannas ensamma, en eftertänksamhet och öppenhet icke att förväxlas med sorg eller utanförskap.

Det krävs ett visst slags mod att göra saker på egen hand och Myra Johanna är modig. Inte på ett klassiskt hjältesagavis, men inte desto mindre.

En kväll upptäcker hon att de tio rum som lyses upp varje kväll i skymningstid i huset på andra sidan vattnet från var hon bor, för att avskräcka eventuella inbrottstjuvar, inte är som de brukar. Istället för att det är tio fönster som lyser i det stora huset räknar Myra Johanna till elva. Det lyser i ett nytt rum i det övergivna huset, vad kan det bero på?

Hon blir nyfiken och dagen därpå tar hon med sig sin låtsashund Morgon och ror över det smala sundet för att undersöka mysteriet.

I huset möter hon ”Humlekungen”, Sverker. Hon känner till honom sen tidigare. Det pratas om honom och hans bror och deras hus i byn och innan bröderna försvann, när Myra Johanna fortfarande var ganska liten, besökte hon ibland huset på andra sidan vattnet med sin pappa.

Humlekungen är egen och enslig och Myra-Johanna berättar inte att hon träffar honom för någon. Han ber henne också att hålla deras bekantskap för sig själv. Det bidrar till att vi som åskådare ibland blir osäkra på om han faktiskt finns.  Är han kanske precis som låtsashunden Morgon en fantasi? Fast han känns så verklig? Och det där att hans farfar spelar piano på ovanvåningen då och då. Är det verkligt? För Sverker är det verkligt. Det är som en självklarhet. Spökena kommer och går lite som de vill i huset.

Humlekungen bjuder in Myra-Johanna i sitt hemliga projekt att förvandla hela det stora gamla huset till ett humlebo. Det blir ett projekt som varar i flera månader och tillsammans upplever de tillvaron från ett annorlunda perspektiv. Deras gemensamma värld är fylld av mysterier och vackra obegripliga fenomen.

 

I Stefan Castas bok “Huset där humlorna bor”, som vi bygger vår historia utifrån, finns ett poetiskt anslag som vi genom att utnyttja det breda filmiska spektrumet vill försöka bevara. Med fantasieggande ljudbilder, suggestiv musik och ett kontemplativt bildspråk ska det oförklarliga förbli oförklarat och istället hoppas vi få berättelsen att generera nya tankar och förhållningssätt till en svårbegriplig men förunderlig värld. Det finns en stark mystik genom hela Castas historia och det förs vidare till filmatiseringen genom ett eftertänksamt stilla tempo med inslag av animation.

Vår ambition är att skapa en tillstånd- och relationsbaserad film som kan engagera och hålla kvar en yngre publik. En kontrast till det enorma utbud av orsak-verkan-dramaturgi och hektiska effektsökeri som utgör mycket av det som erbjuds barn- och ungdomar från alla former av plattformar för rörlig bild idag. Genom att ta fasta på mystiken i Stefan Castas berättelse vill vi fokusera på gränsen mellan vad som är verklighet och fantasi och i det söka väcka en nyfikenhet inför det okända. Poängtera vikten av att hitta en annan reaktion än rädsla till saker man inte genast förstår.

 

Myra Johanna

...

Humlekungen

...

M-Js mamma

...